Dublin, 2011

Vi bodde på ett supermysigt litet hotell. Utan frukost. För vi är inte dom som äter frukost kl 07.00 i alla fall. Men om vi mirakulöst skulle ha vaknat och blivit klara så pass tidigt så kunde vi köpa till frukost.

Rummet var ganska litet men oerhört harmoniskt. Dusch och toa, tv och en stor garderob. Två jättejättejättesköna sängar med jättejättejättejättesköna kuddar. Servicen var toppen och rummet städades varje dag. Min sida var stökigast så min säng hade alltid en massa bråte på sig när vi var ute och sprang på stan och städerskan skulle bädda. Det var inget jag tänkte på förns efter några dagar då jag såg att hon, på bästa sätt, lyft på mina saker, bäddat och lagt tillbaka dom nästan identiskt. Efter det försökte jag skärpa mig lite men det var svårt att inte lämna smink på vita handdukar. Jag är värdelös på att bo på hotell tror jag.




Ser ni hur fint det var! Allrum på entréplan med öppna spisar, böcker och stora fåtöljer. David statyerar exempel på hur man skulle kunna göra om man inte rände på stan i tid och otid. Eller Facebookade via WiFi.

Kommentera här: